FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP) trädde i kraft 1983 med uppgift att granska luftkvaliteten och hälsa i UNECE- regionen. Under FN:s luftvårdskonvention samarbetar 50 länder i Europa, USA, Kanada samt länderna i Kaukasus och Centralasien för att minska utsläppen av långväga transporterade luftföroreningar. Konventionen har arbetat fram åtta protokoll med mål och åtgärder som länder ratificerar för att minska luftföroreningar. I de olika protokollen har flertalet länder åtagit sig att begränsa utsläppen av bland annat svavel, kväveoxider, tungmetaller och flyktiga organiska föreningar.

Ensucon med Salar Valinia i spetsen är tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ordförande i gruppen Integrerad övervakning (ICP Integreated Monitoring) som tillhör forskningsgrenen (Working groups on effects) inom Luftvårdskonventionen.

I gruppen Integrerad övervakning som Ensucon är med och driver analyserar man på hur föroreningar påverkar orörda ekosystem runt om i UNECE regionen. Sedan 80-talet har man mätt olika parametrar som till exempel vattenkemi och vegetationsstruktur. Datan samordnas och analyseras och vetenskapen ligger sedan till grund för prioriteringar och underlag i FN om nya förhandlingar och nya utsläppsminskande åtgärder.  

Utifrån konventionens arbete de senaste åren har följande forskningsresultat presenterats:

-         Försurning och nedfall av försurande ämnen har minskat drastiskt med hela 90 % tack vare arbetet med Göteborgsprotokollet. Det har medfört en god återhämtning i mark och vatten.

-         Nedfall av tungmetaller har minskat

-         Problemet med nedfall av kväve fortskrider och har endast minskat marginellt. Det har medfört att skogsekosystemens struktur och artsammansättning förändras. Naturliga arter missgynnas och arter som trivs i näringsrika miljöer flyttar in i stället vilket innebär att variationen av arter minskar.

-         Hur interagerar luftföroreningar med klimatförändringen? Utifrån forskningen konkluderar Luftvårdskonventionen att det blir en större påverkan av luftföreningar i ett varmare klimat. Vid exempelvis torka så är det en helt annan kemi som kommer ut i vattnet än vad som gjordes enligt mätningar för 20 år sen.

-         Luftkonventionen har 40 år med kunskap som nu ska spridas globalt. Sverige och Storbritannien är ordförande för detta projekt.

Luftföroreningar påverkar hela samhället, hela ekosystem men även människors hälsa. Under årens lopp har kunskaperna om luftburna föroreningar ökat och nu drivs arbetet inom konventionen även av luftföroreningars negativa hälsopåverkan. I Sverige har vi cirka 7000 förtida dödsfall per år till följd av luftföroreningar. Negativa hälsoeffekter av luftföroreningar är högaktuellt och har varit det senaste decenniet. Detta är ett pågående arbete och viktigt arbete inom konventionen.

Det finns ett stort behov av att samarbeta internationellt med luftföroreningar. Vi på Ensucon är stolta över att vi är representerade i konventionen och därmed bidrar till att styrmedel på FN-nivå baseras på vetenskap och kvantativ data.

Salar Valinia tillsammans med den svenska delegation från Naturvårdverket, Anna Engleryd och Johan Genberg Safont.

Vill ni veta mer kring luftvårdskonventionens arbete? Välkomna att höra av er till Salar Valinia på salar.valinia@ensucon.se